Monthly Archives: January 2015

Hur gick det egentligen?!

Innan jag gnäller och kommer med bortförklaringar vill jag tydliggöra att jag är sjukt nöjd med loppet, 23:a av alla och 18:e i proffsklassen nästan sist men inte riktigt. Sedan är det ju alltid några AG-gruppsvinnare som spöar mig, därav 23:a, så är det bara så hatten av för dem.

Så…..

Att simma så dåligt som jag gjorde var inget roligt alls, tappade gruppen efter ca 50 meter och simmade sedan 1900m helt solo, kan ju erkänna att demonerna var på mig ganska hårt att jag skulle simma fram till en båt och bara säga att jag mådde dåligt eller att jag bara inte ville mer.

Men jag hade ju ändå mina saker i vxl-området så jag kunde ju lika gärna simma dit innan jag bröt.

Det är lite trist när man kör som proffs i små startfält, jag vet att jag inte simmar så bra som toppen men det brukar alltid vara några grupper men i går var alla ihop i 5-6 hundra meter och jag var sist.

Men väl vid cykeln blev jag riktigt sugen att köra igen, hade ju lånat hjul och köpt en ny hjälm och allt.

Det är stor skillnad att åka själv, även om det är 10 meters lucka som gäller så ger det riktigt mycket. Sedan när alla proffs (och Age groupers) ligger på typ 7 meter så gör det stoooor skillnad mot att köra själv.

Men som min vän Nelker säger “Triathlon är en solosport” så det är bara att gilla läget och tänka positivt.

Väl på cykel kändes det riktigt bra och det var kul, jag låg lite under den effekten jag och min coach hade sagt men tror inte det skulle skilt så mycket ändå. (intalar jag mig själv)

Det var en trasslig bana stundtals, först en backig loop på 44 km norr ut över harbour brige sedan tebax och trassla sig igenom stan till andra sidan, vilket är kul men tar mycket tid och sänker snitteffekten rejält. Sedan ut på 2 varv som var nästan helt platta men med varvning runt växlingsområdet=trassel och lite teknisk körning. En riktigt fin banan skulle ja säga, den blev 90,1 km på min Garmindator :)

DCIM102GOPRO

Testrunda dagen före, kollar in Harbur Bridge som vi cyklade över på tävlingen

Efter cyklingen så är man (läs: jag) alltid orolig för att jag cyklat för hårt, jag cyklade på 2:22, det var typ enligt tidsplan. Oron för att tro att jag cyklat för hårt kan ju vara därför att jag alltid har gjort det förut.
Men i dag var det annorlunda, öppnade på lite under 4 min per km och höll det faktiskt hela loppet, minns att jag sprang och var så nöjd för att på mitt nästa race en hel-IM så får jag hålla 15-20 sekunder långsammare per km.
Samma sak på löpet, trasslandet i stan sänkte snittet lite men det händer ju ngt och det var bra publik, låg för det mesta runt 3:50 fart men den enda backen på varvet togs 2 ggr och stan togs 3 ggr så jag landade på 4:02 per km vilket är helt kasst för en Halvironman-triathlet men som långsam långdistansare är jag riktigt nöjd med den farten och att det inte alls var så jobbigt att hålla den, hade nog bara kunnat gå 2-3 min snabbare kanske men säkert 7-8 km till i den farten.

DCIM102GOPRO

Så här var känslan hela loppet

Nu ska jag softa några dagar i Auckland och inte göra något speciellt och mot slutet på veckan rullar jag igång träningen hemma i Cambridge för att kunna köra fullt ut på måndag och kommande veckor. Längtar till 5-6 timmarspass i naturen runt Cambridge.

IMG_4552

Sjukt fin Sky-line i Auckland

Och -Ja, jag ska träna simning och då framförallt lite fart så jag kan gå med klungan nästa gång :)

/Marre

Sista tankarna innan loppet

Nu är det nära, klockan är 18:00 på min lördagskväll, i vanliga fall så betyder ju Söndagar vilodag och vid den här tiden skulle jag sitta och äta massa gott, dricka vin och skryta om hur mycket jag tränat i veckan.

Men i dag är de ju annorlunda, inget brakmiddag, inte så mycket vin som passar en Lördagskväll och nästan inga timmar på träningskontot. Jag har gnällt om hur dåligt det känts i kroppen i hela veckan men det är nog mest ovanan att inte träna som gör sig påmind.

Allt har gått bra hittills, bussen upp var smidig, incheck på ett halvsunkigt hotell som låg fånigt nära busshållplatsen när jag kom hit och ca 1 km till starten, helt perfekt. Mat och sömn har fungerat bra hitills, skippade tupplur i dag så jag ska somna gott kl 21.

Starten är kl 6:15 lokal tid, alltså kl 18:15 för Sverige. Loppet kan följas på:

http://ap.ironman.com/triathlon/coverage/detail.aspx?race=auckland70.3&y=2015#axzz3P37wZLJl

Mitt startnummer är 17

Om det blir någon livestreamning från loppet och de filmar lite längre bak i proffsfältet så har jag Stockholm City Triathlon- dräkt på mig där man lätt borde kunna se det gula och gröna på ben och bröst.

Givetvis kommer man ju känna igen mitt hår och de coolaste löparbrillorna, orangea Frogskins :)

Ska bli sjukt kul att tävla oavsett hur det går och det kommer verkligen vara ett perfekt test för att se hur jag tränat fram tills nu.

Men nu middag (självklart har jag en egenlagad matlåda i kylen) och sedan kanske ett litet glas vin sedan lite Netflix och sedan sova.

Race report kommer givetvis omgående där vi ska ta upp de vanliga bortförklaringarna och hur bra det hade gått om bara inte just det hände osv……. :)

/Marre

 

Tävlings dags!!

Nu e det dags…hopp hopp… är så laddad :)

På söndag så gör jag en omstart på min proffssattsning. Förra året gick ju så där, debuterade ju på en halv ironman på Mallorca och följde upp med en hel IM på Lanzarote veckan efter, liksom riktigt puckat, men så blev det och båda tävlingarna gick dåligt. Mallis startade ju bra med en bra simning och en riktigt skön cykling då jag var i bra cykelform, sedan tänkte jag att ja skulle jogga igenom löpet, gjorde 1:26 och trodde jag var über-stark, trodde att jag tog det lugnt. Veckan efter så var det dags för en hel-IM på Lanza, den har en backig cykling och en platt mara. Jag drömde om att springa på låga 3 timmar, då jag både var i bra cykelform, löpform och van vid värmen efter över 4 veckor på Mallis. Men ack så fel jag fick, simmet var väl okej och cykeln absolut okej men löpet fanns inte, 21 km på Mallis varma asfalt satt i alldeles för mycket det tillsammans med en något övermodig cykling så fick jag skämmas när jag som många andra gick vissa sträckor på maran.

Så kort och gott var mitt proffsår 2014 lite av en flopp men kul hade jag, både på racen och på efterfesterna :)

I år blir det annorlunda, kommer vara mycket bättre förberedd i år, kanske inte tills på Söndag men tills det är dags att leverera så kommer jag vara redo. Vid den här tiden förra året hade jag just börjat träna efter höstvilan och nu har jag haft 3 riktigt bra månader på Hawaii och i Sydney. Jag har tränat ca 260 tim sedan jag började träningen igen efter höstvilan den 1:a Oktober, om det är mycket eller lite vet jag inte men det känns riktigt bra och det har bara rullat på så jag är nöjd.

Nu på söndag så är det ju en Halv-ironman, 1900 m sim, 90 km cykel och 21 km löpning mitt i Auckland. Inte alls min distans, de som är bra på halv-IM kutar så sjukt snabbt, jag lunkar mest jämfört med de som kommer vinna på Söndag. Men jag kommer köra riktigt hårt och jag kommer vara riktigt trött efter racet. Det kommer vara ett perfekt test på vad träningen gett och vart jag står just nu.

Liksom kolla startlistan!!!!

Vad kan man vänta sig då?

-Jag vet verkligen inte!

Har ju simmat mycket mer och längre i öppetvatten på Hawaii men jag känner mig ganska långsam i bassäng, får förlita mig på styrka i gunnsen och våtdräkten.

Cykeln, inget diskhjul och ingen tempohjälm, där får ja förlita mig på alla timmar cykel jag gjort under hösten. Det är en ganska platt bana, framförallt sista halvan som är helt platt i 5 mil. Tror och hoppas att jag sitter bättre på cykeln i år och att jag kan pressa ordentligt i tempoställning vilket jag inte riktigt kunde förra året då jag satt som en kratta.

Löpet då? Sjukt osäker, känns bra på intervallerna och på distanslöpen men är ja bättre än förra året?
Vet inte! Hoppas :)

Det är ju perfekt för er som är hemma i Sverige, starten kommer ju gå kl 18:15 på eran lördagkväll, Primetime!! Hoppas att det finns någon live-streeming från tävlingen, annars finns det ju alltid den ganska dåliga livetjänsten.
Men jag hoppas att alla kan följa tävlingen och heja på mig, jag vet ju att varje gång det piper för att jag kör eller springer över en tidmatta så får ni en uppdatering hemma i datorerna, det motiverar om något!!

Kommer säker med ett par inlägg till innan helgen då jag har så mycket tid när jag inte tränar så mycket och har massa tid att tänka :)

/Marcus

Ny sponsor :)

Jag är riktigt glad över att Hästens kommer att stödja min träning och mitt tävlande i år. Jag kommer främst att satsa på triathlon och Ironman distansen men kommer även att tävla i olika Swimrun tävlingar och ja jag vet att det inte är optimalt med swimrun om jag satsar på triathlon men det är så sjukt kul, så jag tror det kommer ge mer än det kommer ta :)

Nya Zeeland

Nytt land, nya rutiner!!

Landade för en vecka sedan i Auckland på Nya Zeelands nordö, riktigt bra flight från Sydney med Emirates. Svor ju hela kvällen när jag packade då jag just fått veta att jag bara kunde ta med mig 30 kg plus handbagage utan att behöva betala 25 dollar per kg i övervikt. Jag fick vaska min cykelväska som har typ 10 år på nacken. Men den funkade alldeles utmärkt fortfarande men den väger 14 kg så jag ”sålde” den till en vän i Sydney för en stooor glass så den kommer i alla fall till nytta :)

Lite annat fick också stanna i Sydney, slitna löparskor, bomullskalsonger och annat tungt. Det är ju det som är fördelen med alla  Icebreaker-tischor och kallingar jag har med mig de väger ju nästan inget.

Ja, jag såg ju ut som en luffare när jag checkade in men allt kom fram och cykeln var hel.

Väl på Nya Zeeland som tog jag taxi ner till Cambridge där jag skulle bo. Det är ca 13 mil från stan och man passerar NZs 5e största stad som även är våran närmsta storstad, Hamilton, på vägen. Det är en liten stad med 15000 invånare, här bor enligt uppgift många av NZs toppidrottsmän inom cykel, rodd och det är även känt för sina ridhästar, antar att det är galopp vi pratar här, trav är väl större i Europa och USA(!?)

Jag nämnde tidigare att det inte finns någon strand, det är ju en inlandsstad. Det är väl det enda jag kommer sakna från Hawaii och Sydney (förutom alla underbara vänner då förstås) men det är också bra för träning och återhämtningen att inte kunna hänga på stranden och sola och surfa mellan passen hela tiden.
Jag bor tillsammans men 2 andra svenska triatleter, Ludvig Fleetwood och Emil Dansk, de är kortdistansare och typ 15 och 17 år gamla, jag vet inte så noga de kan vara runt 20 också. Hur som helst seriösa satsande idrottare vilket är roligt, kände Dansk från tidigare då han bor i Stockholm men Ludde var en ny vän som jag bara hört om i lilla triathlon-Sverige.
Vi hyr övervåningen av ett två våningshus där vi har 3 rum och ett vardagsrum, köket delar vi med paret som bor här vilket funkar bra.

bild(4)

Huset vi bor i, mitt fönster är det över entredörren.

 

 

bild(4)

Utsikten från övervåningen, ett lugnt villaområde.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Har hunnit med lite träning här i veckan och vad jag kan säga är att cyklingen är och kommer bli episk, österut är det kullar/berg som är helt gröna, massa kor som betar på sluttningarna och nästan inga bilar. Man vill bara fortsätta timme efter timme, Västerut kan man köra på platten och paca sig i fart ända ut till kusten. Simningen är bra, en helt okej 50-meterspool 3 dollar per gång om man köper klippkort (20 kr) det finns även en sjö en bit bort för öppetvattensimning har inte provat än men den lär vara kall inte alls som på Hawaii. Löpet är lite trist men det är platt om man håller sig runt stan, då blir loppen 21 km med varierande underlag.

Syn2

Vädret är som bra svensk sommar.

Syn1

Episk cykling i Tolkien-natur

Kan skvallra att jag tänker också göra årsdebut snart och tävlar nästa vecka i Auckland på en halvironman tävling. Asia Pacific Championship, mest för att se vad träningen gett under hösten och för att det var evigheter sedan jag tävlade senast. Kommer maxa och köra så bra jag kan i allafall och det kommer bli sjukt kul. Placeringsmöjligherna känns väl så där med placering i det tuffa startfältet  men det ska som sagt var bli riktigt kul. Jag tänkte foka ett inlägg på tankarna kring den tävlingen i veckan.

Det kommer mer viktiga tävlingar här på Nya Zeeland också men mer om det senare, vill ju se hur jag tränat innan man lovar för mycket.

/Marcus

 

Sydney och landet bloggen glömde!

Hmmm, ett helt land!! En hel kontinent!! Hur kan man missa att blogga om det??

Aja jag får göra en liten recap på det landet då….. kanske i 2 delar!

Jag lämnade USA och Kona med tunga steg, hade det så sjukt bra på Hawaii, allt var bra typ, utom möjligtvis att de stängde “min”strand, där jag simmat 4-5 dagar i veckan, samma dag som jag åkte för att det var en 12-foots haj bara 30 meter från kusten, hade såååå gärna velat se den :/

Jag ville ju stanna så länge som möjligt i USA så jag flög från Kona efter 88 dagar i USA av 90 möjliga. Jag flög sista kvälsflighten till Honolulu sedan övernattade jag på flygplatsen, utomhus, innan jag flög vidare till Sydney med Jetstar, Asien och Oceaniens svar på Ryanair, sjukt billigt för en 11-timmas flight och en cykel. Dock ingen mat om man inte förbokat definitivt ingen gratis alkohol och ingen TV men jag hade planerat, filmer på datorn och kylväska med lunch, middag och kvällssnacks :)

Lite kul var att jag givetvis hade för mycket bagage med mig, 25 dollar per kg extra, hade glömt(!) att boka cykeln, men jag ringde från flygplatsen  10 meter från incheckningen och sa att jag var på hotellet och ville boka på mer bagage, då kostade det bara 3 dollar per kg.

Sedan att jag stavat fel på mitt namn på Visumansökan gjorde ju allt ännu mer spännande, men jag och all packning kom med och något försenad så landade jag på Kingsford International i Sydney till hejarop :)

I Sydney så bodde jag i ett hus som familjen Welander hade hyrt, så jul och nyår firade jag med lite familjeröj vilket var jättetrevligt. Nyår firades med utsikt över harbor bridge och operahuset, lite långt ifrån, men riktigt bra fyrverkeri. Ett kl 9 för familjer (och mig) och sedan ett till lite större kl 12, det var faktiskt sjukt bra även om jag gnällde lite om att det skulle bli jobbigt att gå upp och träna dagen efter.

bild(2)

Här firade vi jul, med mingel och mat. Stranden nedanför är Bronte beach

Träningen i Sydney var lite knepig, staden är så stor och vi bodde centralt så det tog lång tid att komma ut till “naturen” och cykla men när man väl kom söder eller norr om staden så fans 2 stora nationalparker, sjuuuukt mycket cyklister och grymt bra cykling. De kortare passen och tempopassen gjorde jag i en park som låg mitt i staden, den är till för cyklister och det funkade jättebra att ligga i bågen och trycka på där, varvet är 3,8 km så det var lite tufft när jag skulle köra 1 timme och 50 min hårt, det blev 18 varv :)

bild(1)

Södra nationalparken med en lång böljande väg längst med kusten

Däremot simmet är riktigt bra om man bor centralt, Sydney har massa 50 meterspooler som är riktigt fräscha och inte alls mkt folk, jag som bara haft tillgång till en 25-Yards (!) pool i Kona trivdes bra i den långa poolen, först för att jag suger på att vända men även för att det är tungt mentalt att simma 5000 meter i en 25-yardare, 218 längder typ!!!

När det sedan var dags att åka vidare till Nya Zeeland fick jag veta, som tur va, att man får ha 30+7 kg på emmiratesflighter sedan kostar det 25 dollar extra för varje kg, oavsett om jag bokar före eller på flygplatsen. Min cykelväska väger 14 kg det blir alltså typ 2500 kr, bara för väskan!!! Så jag gjorde det ända rätt man kan göra när man inte har en dyr cykel, jag vaskade väskan och packade i med skumplast och bubbelplast och hoppades på det bästa. Om det nu var att den kom fram hel eller om den skulle gå sönder så jag skulle få köpa en ny vet jag inte 😉

image(2)

Min cykelpackning, ca 10 kg

För att få mig alla saker som jag inte ville vaska i Sydney så valde jag givetvis att resa i 3 tröjor och en regnjacka (det gör man väl alltid?) Fickorna var välfyllda med 1 kg gel och energikakor i varje ficka och lite annat smått och tungt i ärmarna :)

bild(3)

Svart väska 20 kg, cykelpaket 10 kg, ordinarie handbagage 7 kg, Kthpåse tillika datorväska 4 kg och jag inklusive alla kläder 85 kg och då väger jag nog bara runt 74 kg :)

Men allt gick bra, ingen övervikt och fighten var sjukt nice på Emirates nya Airbus 380 och cykeln, ja den får hänga med ett litet tag till!

 

/Marcus

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu är det vårsäsong!

Vårens bas är Nya Zeeland för denna vårsäsong. Staden jag bor i heter Cambridge och ligger 13 mil från Auckland på Nord Ön. Med 15000 tusen invånare och ingen kust så passar den perfekt för mig att träna i, dvs. inga klubbar, inga stränder, ingen surfing som drar så här blir det kanonbra att bo och träna i 3 månader.

Försten så är det hööög tid att jag uppdaterar filmen här till höger, vet inte vad jag tänkte på när jag spelade in den, lovar en ny inom kort :)